Idag presenterar vi en konstnär som vi aldrig tidigare har haft med. Emil Orlik var en målare, etsare och litograf. Han föddes i Prag, som då var en del av det österrikisk-ungerska imperiet, och levde och arbetade i Prag, Österrike och Tyskland.
Orlik var djupt fascinerad av japansk konst och lokala landskap, en känsla som var allmänt delad bland hans samtida. Funken till detta intresse tändes när japansk konst och artefakter, särskilt träsnitt, började hitta sin väg till Europa under mitten av 1800-talet. Denna kulturella utbyte blev möjligt då Japan gradvis öppnade sina hamnar för västerländsk handel. Hans engagemang för att fördjupa sig i japansk kultur skiljde Orlik från de flesta av sina samtida. Han längtade inte bara efter att uppskatta den konstnärliga förtjänsten av japansk konst utan också att bemästra teknikerna för japansk träsnittstryck under vägledning av japanska mästare i deras hemland. Hans pionjäranda ledde honom att bli en av de första europeiska konstnärerna att bege sig till Japan i början av 1900-talet, och därmed hamna bland namn som Gauguin och Nolde i sin strävan att utforska outforskade områden och omfamna olika kulturer. Hans tio månader långa konstnärliga lärlingstid i Japan skulle komma att påverka hans framtida verk djupt, vilket befäste hans rykte som en "missionär för sann östasiatisk kultur."
I detta verk framhäver Orlik Japans anmärkningsvärda naturliga skönhet, vilket tydligt bär spår av hans skuld till japansk konst. I verket syns dess platthet, dekorativa element, stilisering, högt perspektiv och formella komposition, kännetecknad av livliga färgfält som undviker användningen av skuggor.