Édouard Manet
Édouard Manet, en av de första 1800-talskonstnärerna som målade det moderna livet och en central figur i övergången från realism till impressionism, var förälskad i allt som var spanskt. Hans resa till Spanien 1865 gav honom möjlighet att studera verk av spanska konstnärer som El Greco, Goya och Velázquez och att måla scener och personer som var typiska för den spanska kulturen.
I detta porträtt av en stilig ung spansk majo (en spansk dandy av lägre klass) har Manet avbildat sin yngre bror, Gustave. Han är klädd i samma byxor och bolerokavaj som Manet använde för en annan målning, Mademoiselle V... i en Espadas kostym. Båda konstverken uteslöts från den tidens viktigaste officiella franska konstutställning, Salongen 1863, men fick erkännande på den så kallade Salon des Refusés samma år. Denna "utställning av de avvisade" var oerhört viktig för det framväxande avantgardet inom måleriet: den visade Manets numera klassiska Frukost i det gröna och James McNeill Whistlers Symfoni i vitt, nr 1: Den vita flickan. Den kritiska uppmärksamheten legitimerade också det framväxande avantgardet inom måleriet.
Manets vibrerande färgsättning och kraftfulla penseldrag fick beröm av många kritiker. Vissa kritiserade dock bristen på psykologiskt djup i majors avbildning och påpekade att konstnären inte ägnat mer detalj åt ansiktet och händerna än åt klädseln.
P.S. Här är de 10 bästa porträtten av Édouard Manet. Känner du till dem alla?