Fiol och Gitarr

År 1913 hade den spanske konstnären Juan Gris helt anammat de kubistiska principerna och hämtade inspiration från sina studier av Picasso och Braque samt från sina egna tolkningar av Cézanne. Gris var dock aldrig en akademisk kubist, till skillnad från många andra, som försökte skapa strikta regler för kubismen utan att förstå dess komplexa visuella språk. Istället utvecklade han ett unikt vokabulär med rötter i en gedigen vetenskaplig utbildning, den realistiska målartraditionen, och ett poetiskt, självständigt förhållningssätt till komposition, vilket resulterade i hans distinkta stil.

I Fiol och Gitarr är duken indelad i vertikala sektioner, var och en med element som är målade helt realistiskt och som är lätta att känna igen. Den volymetriska kvalitet som fanns i hans tidigare verk har nästan försvunnit, med endast en antydan kvar i glasfragmentet till höger om fiolen och gitarren. Fragmenteringen av rummet, som åstadkoms genom ett nätverk av horisontella och vertikala linjer, är nu en avgörande egenskap i hans verk. Detta rumsliga tillvägagångssätt framhäver Gris unika analytiska metod.

Ha en trevlig fredag, allihop!

P.S. Om du vill veta mer om denna fortfarande kontroversiella stil har vi en perfekt onlinekurs för dig; i ett nötskal kommer du att få se hur kubismen uppstod och hur varje konstnär inom stilen tog den i en ny riktning :)

P.P.S. Kubismen är en av de mest karakteristiska stilarna under 1900-talet. Hur väl kan du känna igen de andra? Testa dig själv och gissa konstriktningarna i vårt quiz!