Porträtt av Josette Gris

Kubismen ses ofta som helt skild från de traditionella konsthistoriska rörelserna, vilket inte är sant; Picasso tog mycket från sina föregångare, liksom en annan spansk mästare inom abstraktionen, Juan Gris.

Den här oljemålningen, ett porträtt av konstnärens fru Josette Gris, visar ett avgörande ögonblick inom kubismen. Den markerar en övergång från radikala experiment till ett sökande efter kontinuitet med traditionellt måleri, en förändring som påverkades av det politiska klimatet i Frankrike under första världskriget.

Denna återgång till klassiska teman är tydlig i Gris olika verk, som ofta refererar till ett omtolkat förflutet, särskilt från 1916 och framåt, då han började hämta inspiration från målare som Corot och Cézanne. Även om det är osannolikt att Gris direkt modellerade Josettes pose efter någon av Corots figurer, framkallar hennes hållning en vardaglig enkelhet som påminner om samma utrycksätt som Picasso ibland använde. Omtolkningarna av den franska traditionen, från Chardins stilleben till Corots bondkvinnor och Cézannes landskap, utmanar uppfattningen om Gris som en spansk målare influerad av den spanska guldålderns konstnärer (så som konsthistoriker ofta ser honom). Istället placerar de honom inom ramen för den franska traditionen, som formades av den växande nationalismen under och efter första världskriget.

P.S. Om du är intresserad av den här historien kanske du vill kolla in vår onlinekurs Cubism 101: Picasso, Braque, and the Others! 

P.P.S. Är du ett fan av kubism och Pablo Picasso? Gör vårt Picasso QUIZ och se hur mycket du vet om den här ikoniska konstnären!